Frösådd

Varför skall man odla perenner från frö?

Det är ju mycket enklare att köpa färdiga plantor. Då slipper man vänta två år eller mer på att få se dem blomma. Jag köper frö på postorder, sorter som inte finns att få tag på i Sverige, varken som frö eller planta. Jag vill inte nöja mig med trädgårdsbutikens sortiment. Dessutom får jag fler plantor av var sort. En köpt planta trivs kanske inte och dör. Har jag flera kan jag plantera dem på olika ställen i trädgården och ökar chansen att någon skall hamna i en lämplig miljö. Jag skänker bort överskottsplantor, en bra försäkring om en favoritväxt skulle försvinna. Ibland säljer jag några plantor. Det blir inga stora inkomster, men det räcker kanske till en säck jord eller nya plastkrukor.

Fröplantor är fria från virus. Varje höst köper jag lökar från olika firmor. Ibland är de virussmittade. Det ser man på att bladen och ibland blommorna är missfärgade, fläckiga eller strimmiga. Det finns inget botemedel och de bör grävas upp för att inte smitta andra lökväxter. Släng i soptunnan, inte i komposten!
Frön från sjuka plantor bär inte med sig smitta.

bean

Jag har en tulpan som jag tror har ett virus. Den är klenare i växten än sina grannar men har ändå överlevt  sedan 1997. Den är så vacker att jag inte har hjärta att slänga den. Om det dyker upp fler strimmiga tulpaner kanske jag får tänka om.

Virus sprids med insekter som suger saft från en smittad växt och sedan för det vidare till friska plantor. Liljor kan ha virus utan att visa sjukdomssymtom.

Men den största anledningen till att jag varje år köper nya fröer är att det är roligt att så!

tulpanvirus2

  • Jag använder oftast fyrkantiga plastkrukor. I botten lägger jag tidnings- eller hushållspapper. Ofta blir man rekommenderad att lägga ett lager grus eller lekakulor i botten för att förbättra dräneringen. Enligt min erfarenhet behövs det inte utan det är viktigare att såjorden är porös.

  • Sedan fyller jag på med köpt plantjord blandad med sand, grus och grov vermiculite. Vermiculite tillverkas av lerskiffer som hettas upp och bildar små lätta ”kuddar”. Jag blandar i såpass mycket att jorden känns porös och luftig. Om det är växter som jag misstänker att jag inte kommer att plantera om detta år fyller jag en tredjedel av krukan med oblandad jord och såjorde ovanpå.

  • Överst 0,5 cm finkornig vermiculite. Detta lager skyddar fröna från kontakt med jorden som kan innehålla skadliga bakterier och svampsporer. Köpt frö är ofta betat, d.v.s. kemikaliebehandlat och har stor chans att överleva. Frö som man samlar själv är känsligare. Ibland kan även köpt frö vara obetat, t. ex. från Lindbergs Frö ( se länklistan). Vermiculiten innehåller ingen näring som kan stimulera tillväxt av skadliga mikroorganismer.

  • Sådden täcker jag med grovt grus eller vermiculite (bara till sorter jag vet gror snabbt). Ett tunt lager till ljusgroende sorter, tjockare till mörkergroende. Mycket små ljusgroende täcker jag inte alls eller lägger först på gruslagret och strör fröet ovanpå. Skakar sedan krukan lätt så attfröet glider ner mellan gruskornen.
    Om man har krukorna utomhus så skyddar gruset mot regnskurar, fröet riskerar inte att sköljas bort. Det hindrar också mossa att växa på jorden, särskilt viktigt för fröer som gror långsamt. Allra sist ställer jag krukan i en skål med vatten tills jorden är genomfuktad. Ljusgroende skall inte vattnas uppifrån, då kan fröet sjunka ner i jorden utom räckhåll för ljuset.

Krukor

Helst använder jag fyrkantiga plastkrukor. Om de tar slut tar jag avklippta mjölkkartonger. Ibland när man köper kött är det förpackat på frigolitbrickor. Dessa diskar jag och använder som fat till krukorna. Glasslådor i plast är också bra. Förr om åren använde jag begagnade glasspinnar som plantetiketter men har nu gått över till plastetiketter. Träet mörknar och texten blir snabbt oläslig. Som medlem i Trädgårdsamatörerna har jag förmånen att där köpa etiketter och plastkrukor till ett lågt pris.

Till fröer som gror och växer snabbt kan man använda tidningspapperskrukor. Jag använder en ”potmaker”, en rund träkloss som man lindar tidningspapper om och sen pressar ner i en form. Det går säkert bra att använda en glasburk som form också men då får man sätta en liten tejpbit i sidan på papperskrukan.
När plantan är tillräckligt stor för att planteras ut så sätter man ner hela krukan i jorden. Då riskerar man inte att skada rötterna och papperet förmultnar snart.

Tidigt på året behöver de fröplantor som står inne extra belysning, hos mig ett vanligt lysrör, dagsljusmodell.

Sådd i papper.

2004 provade jag på att så några frösorter i fuktigt hushållspapper som jag lade i plastpåsar  av ”ziplockmodell”. (Hoppas ni fattar…) Sorter som kräver kyla för att gro får ligga i kylskåpet. Denna metod kräver mindre utrymme än sådd i kruka men man måste komma ihåg att titta i påsarna ofta. De fröer som börjat gro måste snabbt planteras i kruka. Läs mer om sådd i papper här.

Ta gärna en titt i min frösåddsdatabas för info som jag samlat ihop. Hör gärna av er om ni finner något fel!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *